Vårt fackliga nätverk får oss tjejer att våga

IF Metall Mälardalen vill få fler kvinnor till fackliga uppdrag och framför allt få dem att stanna kvar. Avdelningen startade därför ett kvinnligt nätverk för att bygga styrka och kunskap. Ett fackligt kamratskap blir en bonus, något som är det viktigaste i vardagen, tycker Susanne Malm, förhandlare för IF Metall på Enics Sweden AB.

– Vi tjejer måste stötta och lyfta fram varandra när vi har möten och diskuterar.
Själv har jag det senaste året haft en otrolig hjälp av att kunna bolla saker
med vice huvudskyddsombudet.

Både vice huvudskyddsombud och förhandlare är uppdrag som män ofta har på IF Metalls arbetsplatser.

– Det kan nog bero på att vi tjejer inte är så bra på att ta för oss och säga vad vi faktiskt är intresserade av, säger Susanne Malm.

Fler kvinnor på uppdrag
Det kan också handla om vanor och gamla rutiner. Som till exempel när man på Enics fackkupan alltid har haft 1,5 person på heltid som tagit hand om det mesta. Nu är det fördelat över flera.

– För annars kan en effekt bli att jag som person blir ganska bekväm. En annan att det inte är så lätt att kliva in och säga att det här vill jag arbeta med, säger Susanne Malm.

Med fler kvinnor på andra typer av uppdrag blir det inte längre något unikt. Långsiktigt planerande blir så småningom en mer fast struktur i organisationen. Det är en sanning som till och med är vetenskapligt bevisad.

– Kunskaper som denna och mycket annat får jag genom avdelningens kvinnliga nätverk då vi har haft föreläsningar av en genuspedagog, berättar Susanne Malm.

Föra fram idéer
Genom ökade kunskaper byggs också den inre styrkan hos kvinnorna som
deltar i nätverket. Styrka som gör att de vågar ta för sig och föreslå saker.

– Själv har jag väl inte så stora problem att våga prata, men det är viktigt att bli uppmärksam på olika tekniker och sätt att föra fram idéer, säger Susanne Malm.

Susanne Malms egna styrka har dock också satts på prov, även om det är över 20 år sedan. Då var hon fackligtpolitiskt intresserad och var s-ledamot i
kommunens tekniska nämnd. Men engagemanget tog slut när hon fick barn.

– Jag prövade några gånger att delta med min minsting på armen, men blickarna från gubbarna var inte särskilt positiva. Jag hoppas och tror att det skulle kunna gå i dag, För kvinnor behövs på alla uppdrag.