Vi har fått nog av privatiseringar i välfärdssektorn

Jag gråter i mitt hjärta när jag tänker på hur många generationer som har slitit för att bygga upp den välfärd som nu är i ett fullständigt moras. Det handlar inte bara om vård, skola och omsorg eller privatiseringar och utförsäljningar av apotek, simhallar, bibliotek och allmännyttan. Till detta kan även läggas den moderatstyrda regeringens misslyckande vad gäller utbildnings- och bostadspolitik samt deras totala fiasko vad gäller en politik för omställning och fler i arbete.
läs hela artikeln på

http://www.dagensarena.se/debatt/kommunal-vi-har-fatt-nog-av-privatiseringar-i-valfardssektorn

Greider: ”1 maj står jag i djupaste opposition”

Intressant, tankeväckande artikel från ETC
måndag, april 30, 2012 – 13:35
DEBATTVi har övergett den sociala jämlikhetstanken. Det är ett smärtsamt uppbrott men samtidigt befriande. För nu finns ingen plats för någon sentimentalitet längre, ­skriver författaren och ­debattören Göran Greider.

”Sverige är det land med avancerad ekonomi där liberaliseringen gått snabbast i världen när det gäller avregleringar, privatiseringar och valfrihetsreformer, konstaterar tankesmedjan The Heritage Foundation.”
Den nyhetstexten kom i våras och den kom inte oväntat. Inte heller blev jag ledsen när jag såg den – utan kände mig snarare lättad och befriad. Det är ju sanningen. Så ser det ut. Och det som är befriande med klartexten är att man som demokratisk socialist inte behöver känna någon lojalitet med välfärdssystemen så som de numera ser ut eller med den ekonomiska politiken överhuvudtaget längre i detta land. Utvecklingen har påskyndats av de borgerliga regeringarna sedan 2006 men processen startade långt tidigare, med socialdemokratiska regeringar.

NU ÄR VI FRIA från det Sverige där den sociala jämlikhetstanken var central. Smärtsamt, ja, på ett sätt. Men samtidigt befriande. För nu finns ingen plats för någon sentimentalitet längre. Inget nostalgiskt prat om den ”svenska modellen” är möjligt. När Anders Borg talar om ”full sysselsättning” vet vi att han inte menar någonting annat än fler lågbetalda skräpjobb. De där honnörsuttrycken har gått sönder. Jag behöver inte känna mig det minsta lojal med detta mer eller mindre nyliberala Sverige, där riskkapitalister satt tänderna i vård och omsorg, där Apoteken avreglerats, där massarbetslösheten är permanent och där skattesänkningar blivit en överordnad princip i finanspolitiken. Vi har till och med, sedan 2010, fått det dystra komplement till välfärdsstatens tillbakarullande som förr eller senare alltid dyker upp i krisande samhällen: ett högerextremt parti i riksdagen.

SÅ VAR STÅR jag på årets 1 maj? Svar: i opposition. Djupaste opposition. Ty fördelen med den klargörande bilden som en iskall amerikansk tankesmedja ger är att man lugnt kan strunta i olika taktiska och partistrategiska överväganden. Vad är det för mening med försiktighet och taktiskt tassande när läget är som det är? Från och med nu bör det bli lättare att klart säga ut vad som fattas det svenska samhället (och för övrigt inte bara det svenska): Fördelningspolitik, regleringar, offentliga investeringar.

OCH DET GÅR faktiskt alltid att börja om. Det är lätt att glömma det. Rikedomarna är kvar i landet. De har bara, via massiva skattesänkningar och privatiseringar, hamnat på färre händer. Jag ser att ETC har räknar ut att 157 miljarder har försvunnit från det allmännas händer till privata händer, där de inte kommer att investeras för något viktigt. 157 miljarder rätt använda innebär exempelvis utraderad massarbetslöshet. Eller ett första språng in i ett grönt samhälle. Eller kortare arbetsvecka. Eller att vi helt kan avstå från den förbannade vapenexporten. Eller – det är just min poäng: från och med nu är det tid att formulera så många alternativa idéer som möjligt om hur detta samhälle ska förändras och ingen lojalitet med systemen behöver längre hindra oss, ty systemen är inte längre våra.

ANDERS BORGS FRÄMSTA uppgift är att hålla tillbaka all sådan fantasi. Man fruktar att också Löfven axlat den uppgiften. Bägge har blivit del av en systembevarande överhet. Men vi som nu slutgiltigt är fria från Sverige kan börja tänka friare än vad vi kunnat på mycket mycket länge. När vi tänker friare inser vi efterhand också att vi är mer avancerade än det samhälle vi lever i och exakt där börjar all förändring.

Göran Greider
Författare och chefredaktör för Dala Demokraten

Stärkt välfärd ger fler jobb

Artikeln publicerad på SVD Brännpunkt den 27/4

Vi behöver höja ambitionerna i jobbpolitiken. Arbetslösheten i Sverige riskerar att fastna kring 8 procent samtidigt som regeringen verkar ha slut på idéer om hur jobben blir fler.

I Socialdemokraternas ekonomiska vårmotion föreslår vi en annan inriktning på den ekonomiska politiken med fokus på kunskap, ett konkurrenskraftigt näringsliv och fler jobb. Ett område vi särskilt lyfter är möjligheterna att skapa fler jobb inom sjukvårds- och läkemedelsområdet, det som brukar kallas Life science.

Hälsa blir allt viktigare och allt fler efterfrågar vård, produkter och tjänster för ett friskare liv, både i Sverige och globalt. I det ligger stora möjligheter för Sverige. Om vi satsar på en gemensamt finansierad sjukvård av högsta kvalitet möjliggör det en förbättring av människors hälsa som också skapar förutsättningar för ökad tillväxt och fler jobb. Den som blir sjuk ska veta att han eller hon får hjälp av personal som har den bästa utbildningen, tillräckligt med tid och som arbetar med de mest moderna metoderna och den senaste medicinska tekniken. Utformar vi politiken rätt kan vi möta framtidens vårdutmaningar.

Den snabba ökningen av antalet personer i vårdkrävande ålder under de kommande 20 åren kommer att ställa stora krav på hela vård- och omsorgssektorn. Det är en utmaning som Sverige dessutom har gemensamt med i princip hela Europa, vilket innebär att svenska innovationer på det här området kan ge ett tydligt mervärde till vården och omsorgen av våra gamla, samtidigt som svenska produkter och tjänster kan få avsättning på utländska marknader.

Sverige har stolta traditioner när det gäller utveckling av sjukvård, läkemedel och medicinteknik, en position som tyvärr delvis håller på att gå förlorad. Det är tydligt att den medicinska forskningen i Sverige har försvagats över tid.

Forskande företag inom läkemedel och medicinteknik minskar antalet anställda i Sverige. Samtidigt ser vi oroväckande tendenser till att utrymmet för kliniska prövningar på svenska sjukhus snävas in och att introduktionen av nya läkemedel och ny medicinsk teknik i sjukvården sker i allt långsammare takt. Långsiktigt innebär detta att kunskapsbasen krymper, att svenska patienter inte alltid får tillgång till de mest säkra och effektiva behandlingsmetoderna samt, inte minst, att Sverige går miste om stora exportintäkter och många högkvalificerade arbetstillfällen.

Detta är bekymmersamt, inte minst när bilden i den politiska debatten allt för ofta blir att ökade resurser till välfärden bara är en kostnad. Det är självklart att vi ska ta ett fast grepp om våra skattepengar och använda dem effektivt. Det får dock inte innebära att vi missar sjukvårdens mänskliga och ekonomiska värden. Genom att förkorta sjukdomsperioder och mildra konsekvenserna av kroniska sjukdomar kan vi ge människor ett bra liv och minska mångas lidande. Dessutom gynnas den ekonomiska utvecklingen eftersom människor som är friska och mår bra helt enkelt kan arbeta längre.

Rätt utformad är den ekonomiska potentialen i en ambitiös välfärdspolitik stor. Det finns möjligheter genom forskning, innovation och export. För att vi fullt ut ska ta tillvara dessa möjligheter krävs ett målmedvetet och strategiskt samarbete mellan offentliga myndigheter, näringsliv och akademi. Vi vill se ett fördjupat samarbete för ökad klinisk forskning mellan sjukvården, universitet och högskolor, den forskande läkemedelsindustrin, den medicintekniska industrin och andra berörda aktörer. Det kräver ökade resurser men också nya incitament och ett nationellt ansvarstagande. Det måste bli mer meriterande för läkare och annan sjukvårdspersonal att forska.

En avgörande del i ett sådant samarbete är att den statligt finansierade forskningen ges ökade resurser. Parallellt med det behöver en översyn göras av pris- och subventionssystemen samt ersättningsmodellerna inom hälso- och sjukvården för att stimulera ordnad introduktion av nya innovativa produkter samt en jämlikare sjukvård. Vi vill stimulera medvetet nyttjande av innovativ upphandling för att introducera nya läkemedel, ny teknik och nya behandlingsmetoder.

Vi föreslår ett nationellt program för att höja kvaliteten i sjukvården. Vi vill utveckla och förbättra användningen av befintliga kvalitetsregister och biobanker för en målmedveten kvalitetshöjning av svensk sjukvård. Därtill behövs bättre mätning och uppföljning av behandlingsresultaten i vården i syfte att förbättra kvalitet och ge förutsättningar för verkliga vårdval.

Vi avvisar förslagen från flera regeringspartier om sänkta ingångslöner för personalen i vården. I stället behöver vi satsa på personalen genom kompetensutveckling och rätt till heltid.

Om jobben ska bli fler måste både svenska företags konkurrenskraft förbättras och välfärden förstärkas. Genom ett samlat program för Life science kan vi både höja kvaliteten i sjukvården och utveckla Sveriges konkurrenskraft. För oss socialdemokrater är detta en viktig del av en ny politik fokuserad på jobb och samverkan.

Stefan Löfven
partiordförande, Socialdemokraterna

Senaste opinionsmätning

2014

Året är 2014. Det är höst, kylan och mörkret smyger sig på. Sverige förbereder sig för ännu att riksdagsval. De senaste åtta åren har stärkt högerpartierna som med hög takt genomfört förändringar av det svenska samhället. Graden av privatisering av vård och omsorg har under mandattiden blivit mycket hög. Det beräknas att 67% av all vård och omsorg i Sverige nu är i privat regi. Undersökningar av befolkningens ekonomiska villkor visar att klyftorna mellan rika och fattiga fortsatt att öka. Allt fler människor befinner sig i ett utanförskap. Det leder till att spänningarna mellan olika befolkningsgrupper ökat.

Andra effekter som högerpolitiken lett till är att arbetsgivarna börjat agera allt mer aggressivt. Deras agerande har blivit möjligt genom en allt svagare arbetsmarknadslagstiftning. Arbetsdomstolen har spelat en viktig roll i att urholka den svenska arbetsrätten genom ett allt mer liberalt synsätt i domar. En viktig händelse under 2013 var bildandet av den nya arbetsgivarorganisationen ”Industriarbetsgivarna”. Deras viktigaste krav i den kommande avtalsrörelsen var att säga nej till rikstäckande kollektivavtal. Krav som fördes fram var möjligheter till marknadsanpassning av lönenivåer på företagen. Resultaten från avtalsrörelsen blev att inga riksavtal med löneökningar tecknades. Lönebildning är förd till företagsnivå. Inom serviceyrken som Hotell och restaurang, Handel, Frisörer fortsatte pressen på än längre kundanpassade öppettider och avtal utan lägsta garantilöner.

Inom arbetarrörelsen är spänningarna stora. Detta på grund av att socialdemokraterna inte kunnat mejsla fram och presentera en relevant politik som alternativ till den sittande högeralliansen. Flera stora fackförbund har på deras kongresser beslutat att lämna LO på grund av den hårda kopplingen mellan LO och socialdemokraterna. Många fackliga ledare menar att den traditionella fackligt – politiska samverkan spelat ut sin roll.

De politiska partierna har under valrörelsen genomfört kampanjer på vanligt sätt. Det som skiljer mellan 2010 och 2014 är att högeralliansen gått till val med en gemensam valplattform medans S, Vp, Mp går till val var för sig. SD agerar helt på egen hand utan samverkan med någon.

Opinionsmätningar under valåret visar att högeralliansen behåller ett övertag. Det som överraskat är två partiers utveckling. Socialdemokraterna har fortsatt utvecklas i negativ riktning med kraftigt sjunkande opinionssiffror. Det beror på att man inom socialdemokratin inte orkat eller varit helt oförmögen att tänka nytt.

Den andra överraskningen är Sverigedemokraterna. Dom har gått fram starkt under årets opinionsundersökningar. Det tyder på att de tagit röster främst från socialdemokraterna. Det finns stora grupper av missnöjda människor som lämnat socialdemokratin och gått till SD i hopp om att få arbete, bättre ekonomi och säkrare miljöer på gator och torg. Utvecklingen i Sverige liknar den i Europa där flera länder lider och präglas av en stark utveckling av högerextrema partier.

Har Sverige blivit ett borgerligt dominerat västerländskt land bland andra inom Europa?

Behöver det bli så här? Du bestämmer!

En viktigt artikel i detta ämne.

http://dagensarena.se/reportage/europas-roda-nederlag

Andelen fattiga har nästan fördubblats i Sverige

Andelen fattiga har nästan fördubblats i Sverige de senaste tjugo åren. Den kraftigaste ökningen har skett sedan den borgerliga regeringen tillträdde år 2006.

”Som en följd av regeringens politik har samtliga inkomstgrupper i Sverige fått förbättrad ekonomisk standard”. Så inleds regeringens presentation av vårpropositionens fördelningspolitiska redogörelse. Men det är en sanning med modifikation. Av rapporten går att utläsa siffror som visar på ett samhälle där klyftorna ökar.

Andelen fattiga har fördubblats: De senaste tjugo åren har andelen fattiga i Sverige ökat med 93 procent. 2010 beräknas 14 procent av den svenska befolkningen ha en låg ekonomisk standard. 1991 var samma siffra 7,3 procent.

Det är framför allt sedan den borgerliga regeringens tillträde som andelen i relativ fattigdom har ökat. Ökningen sker också betydligt snabbare än under det socialdemokratiska regeringsinnehavet. En viktig förklaring är jobbskatteavdraget, eftersom höginkomsttagare har tjänat mer på avdraget.
Källa: http://www.dagensarena.se/nyheter/andelen-fattiga-har-fordubblats 

Visa nu att du menar allvar, Stefan Löfven

Naturskyddsföreningen: För att rädda klimatet krävs en ny industriell revolution

Som Metallordförande har de gröna frågorna inte stått högt upp på dagordningen för Stefan Löfven. Han står industrin nära och har lobbat hårt för kärnkraft. Men som nykläckt S-ordförande markerade Löfven en grönare profil i sitt första tal, bland annat genom att peka på vikten av miljövänlig teknik.Samtidigt har statsminister Fredrik Reinfeldt helt abdikerat i klimatsammanhang. I höstens regeringsförklaring nämnde statsminister Fredrik Reinfeldt klimatet i blott tre (3) meningar. En undersökning som medieföretaget Retriever gjorde i höstas inför klimatmötet i Durban visade att en sökning på orden ”klimat” och ”Reinfeldt” gav 505 träffar september-november 2009, hösten då Sverige var ordförande i EU och som avslutades med klimatförhandlingarna i Köpenhamn. En sökning i arkiven under samma period 2011 visar på 38 ynka artiklar.
Nu förväntar vi oss att Löfven, som ledare för Sveriges största oppositionsparti, tar chansen att driva på en industriell, grön revolution för att skapa de nya jobb som han pekade ut som sin viktigaste uppgift. Titta på Tyskland och avveckla kärnkraften till förmån för förnybara, långsiktiga energilösningar.Under tiden bör regeringen genast: Fasa ut svåra utsläpp av växthusgaser till 2030. Införa ett grönt investeringsprogram för ny järnväg och pengar till kommuners klimatomställning. Starta fler pilotprojekt så att svensk, innovativ forskning på energiområdet kan kommersialiseras. Genomföra en ny skatteväxling där koldioxid och energiskatter ökar i utbyte mot bland annat sänkt inkomstskatt och arbetsgivaravgifter.
Klimatmötet i Durban innebar att världen nu har en färdplan som ger tre-fyra graders temperaturökning trots att klimatforskningen visar allvarliga effekter på korallrev och livsmedelsförsörjning redan vid en ökning på 1,5 grader. I Sverige ökade utsläppen med hela 11 procent förra året efter flera år av minskningar.Svenskarna har fattat det här. Enligt SOM-institutet är klimatet en av de frågor som vi oroar oss mest för. Sällan har den slitna klyschan ”ödesfråga” passat så bra som på klimatförändringarna. Det kräver att regeringen Reinfeldt vaknar till liv igen – och att Socialdemokraternas nyvalde ordförande Stefan Löfven kliver fram och visar att han är den miljövän han sa sig vara i sitt första tal som S-ledare. Vilken politik han väljer att faktiskt driva kommer att visa om det bara var en läpparnas bekännelse.
Övergången till ett samhälle där vi brukar utan att förbruka sker inte automatiskt. Utmaningen ligger i att ta hand om de som förlorar – även om landet som helhet ökar sin välfärd är inte alla vinnare i en omställning.Men det är ju just det som är politikernas uppgift: att fördela intäkterna av till exempel ökade koldioxidskatter så att de individer som drabbas värst av ökade el- och bränslepriser på kort sikt kompenseras under en övergångstid. Fördelningsfrågan både globalt och nationellt är den stora knäckfrågan.
För att rädda klimatet krävs en ny industriell revolution. Lägg fast en ny färdplan för ett fossilfritt Sverige. Det är det viktigaste svenska politiker kan göra för Sverige och världen, i opposition eller i regering.
Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen

Anställningsformer

Det finns fyra olika typer av anställningsformer för tidsbegränsad anställning:

Säsongsanställning: Gäller jobb som bara är möjligt att utföra under en viss tid på året. Det kan exempelvis handla om bärplockning eller arbete vid en skidanläggning.

Vikariat: Vid vikariat ersätter du någon som exempelvis är borta på grund av sjukdom, studier, barnledighet. Vikariatet får vara högst två år under en femårsperiod. När två år har gått övergår anställningen automatiskt i en tillsvidareanställning.

Allmän visstidsanställning: Allmän visstidsanställning är en relativt ny anställningsform som började gälla 1 juli 2007. Allmän visstidsanställning är en tidsbegränsad anställning som inte behöver motiveras. Det betyder att arbetsgivaren inte måste ange något speciellt skäl till allmän visstidsanställning. Efter två år övergår en allmän visstidsanställning automatiskt till en tillsvidareanställning.

Tidsbegränsad anställning: Den som fyllt 67 år och äldre får anställas tidsbegränsat.

Det finns oseriösa arbetsgivare som sätter i system att ta in nya, oavlönade provjobbare. Andra arbetsgivare vill att du ska provjobba en kortare tid för att se om du verkligen klarar av jobbet. Innan du går med på detta ska du alltid fråga din arbetsgivare hur mycket du får betalt under ”provtiden”.

Oavsett om du jobbar på prov eller inte har alltid rätt att få lön och anställningsbevis för det arbete du utför.

I detaljhandeln är det vanligt att anställa personal på deltid. Andelen deltidsjobb har också ökat under de senaste åren. Men en gemensam rapport som Handels och Svensk Handel har skrivit visar att det går att skapa fler heltidstjänster om arbetsgivaren prioriterar frågan. Handels driver rätten till heltid och anser att det bör skapas tydliga turordningssystem, så att heltidstjänster och utökade timmar fördelas rättvist mellan deltidsanställda.

Mitt 2011 som bloggare

The WordPress.com stats helper monkeys prepared a 2011 annual report for this blog.

Here’s an excerpt:

A San Francisco cable car holds 60 people. This blog was viewed about 3 500 times in 2011. If it were a cable car, it would take about 58 trips to carry that many people.

Click here to see the complete report.

Självständighetsdagen

Hemma i Sideby är röda dagar (såklart söndagar inräknat) vilodagar och inget annat. Man går till kyrkan, gör mat och inget mer. Här i Vasa tar jag inte så hårt på söndagar. Jag gör vad jag behöver göra men tanken på att det är ju faktiskt vilodag finns nog ändå där.
Källa: http://honjosefin.papper.fi/2011/12/06/sjalvstandighetsdagen/#.Tt8Rq2BJ5D0