Efter 25 år och fyra månader som ombudsman på IF Metall byter Juhani Kulo jobb. Han blir platschef på det lilla företaget Nordic Military Training.
Du har gått från fackligt arbete till militära träningsformer. Är steget långt?
– Ha ha, jo, jag tycker det! Framför allt är det annorlunda att gå ifrån en stor organisation till ett litet företag. Och nyttigt. Jag lär mig nya saker varje dag.
Hur gick det till?
– Det är en lång historia. Jag letade på nätet efter alternativa träningsformer och hittade military training. Jag har tränat med det här företaget sedan det startade i slutet av 2007 och i oktober förra året frågade ägaren mig om jag var intresserad av att börja jobba. Jag funderade länge och tackade till slut ja. I mina uppgifter ingår att leda kontoret, administrativa uppgifter och att vara med och hålla i träning.
Hur går träningen till? ”Military” får en att tänka på ålande och klättrande …
– Det är precis vad vi gör! Vi är alltid utomhus och vi använder oss av omgivningen, naturen och varandra som träningsredskap. Konceptet skapades av den amerikanska militären under Vietnamkriget. Man insåg att det var viktigt att bibehålla konditionen i fält, och att man kunde träna utan redskap på en begränsad yta.
Vad är fördelen med att träna så?
– Att man hela tiden får coachning, att man är ute och att det blir en speciell gruppdynamik. Alla i gruppen pushar varandra. I en av de nybörjargrupper jag leder finns en kille som jag har försökt få att gå vidare till en annan nivå eftersom han är så duktig. ”Nej, jag vill vara kvar, det här är mer en social grej för mig än träning”, säger han. Och så där är det, många grupper börjar leva sitt eget liv, folk umgås efteråt.
Finns det likheter med att jobba fackligt?
– Ja, att jobba med människor, att kunna lyssna och leda. Det har jag oerhört mycket nytta av.
Kommer du att sakna ditt jobb och IF Metall?
– Ja, det tror jag. Jag är nog inte riktigt färdig med separationen, allt är ännu så nytt så det kommer nog efter. Men för mig är det här ett sätt att klara av att pensionera mig och koppla bort den facklig-politiska hjärnan. Jag har sett kollegor som gått ifrån att jobba och ha massor att göra ena dagen, till ingenting alls den andra. Jag tror inte att de mår bra av det. Jag vill må bra också, och jag tror att det här är ett sätt. Det här kanske jag kan fortsätta med flera år.
Fakta/Juhani Kulo
Är 57 år gammal och ursprungligen från Sundsvall. Började på Gränges Aluminium 1970. Kom till Metall 1986 som ombudsman på arbetsmiljöavdelningen. Har på senare tid arbetat med facklig-politisk samverkan på förbundet.
http://www.dagensarbete.se/home/da/home.nsf/unid/155E0D7AF97A1AA9C12578E7004C6032?OpenDocument
Reporter: ANNA TIBERG
