I den nu pågående debatten om ingångs- och ungdomslöner hänvisar Centern och Folkpartiet till IF Metalls avtal om yrkesintroduktion. Ett föredöme säger partierna. Detta har nu fått IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe att ilskna till.
Läs mer här: http://www.ifmetall.se/ifmetall/home/content.nsf/aget?openagent&key=fortsatta_utspel_om_sankta_loner_1332497731003
Efter 25 år och fyra månader som ombudsman på IF Metall byter Juhani Kulo jobb. Han blir platschef på det lilla företaget Nordic Military Training.
Du har gått från fackligt arbete till militära träningsformer. Är steget långt?
– Ha ha, jo, jag tycker det! Framför allt är det annorlunda att gå ifrån en stor organisation till ett litet företag. Och nyttigt. Jag lär mig nya saker varje dag.
Hur gick det till?
– Det är en lång historia. Jag letade på nätet efter alternativa träningsformer och hittade military training. Jag har tränat med det här företaget sedan det startade i slutet av 2007 och i oktober förra året frågade ägaren mig om jag var intresserad av att börja jobba. Jag funderade länge och tackade till slut ja. I mina uppgifter ingår att leda kontoret, administrativa uppgifter och att vara med och hålla i träning.
Hur går träningen till? ”Military” får en att tänka på ålande och klättrande …
– Det är precis vad vi gör! Vi är alltid utomhus och vi använder oss av omgivningen, naturen och varandra som träningsredskap. Konceptet skapades av den amerikanska militären under Vietnamkriget. Man insåg att det var viktigt att bibehålla konditionen i fält, och att man kunde träna utan redskap på en begränsad yta.
Vad är fördelen med att träna så?
– Att man hela tiden får coachning, att man är ute och att det blir en speciell gruppdynamik. Alla i gruppen pushar varandra. I en av de nybörjargrupper jag leder finns en kille som jag har försökt få att gå vidare till en annan nivå eftersom han är så duktig. ”Nej, jag vill vara kvar, det här är mer en social grej för mig än träning”, säger han. Och så där är det, många grupper börjar leva sitt eget liv, folk umgås efteråt.
Finns det likheter med att jobba fackligt?
– Ja, att jobba med människor, att kunna lyssna och leda. Det har jag oerhört mycket nytta av.
Kommer du att sakna ditt jobb och IF Metall?
– Ja, det tror jag. Jag är nog inte riktigt färdig med separationen, allt är ännu så nytt så det kommer nog efter. Men för mig är det här ett sätt att klara av att pensionera mig och koppla bort den facklig-politiska hjärnan. Jag har sett kollegor som gått ifrån att jobba och ha massor att göra ena dagen, till ingenting alls den andra. Jag tror inte att de mår bra av det. Jag vill må bra också, och jag tror att det här är ett sätt. Det här kanske jag kan fortsätta med flera år.
Fakta/Juhani Kulo
Är 57 år gammal och ursprungligen från Sundsvall. Började på Gränges Aluminium 1970. Kom till Metall 1986 som ombudsman på arbetsmiljöavdelningen. Har på senare tid arbetat med facklig-politisk samverkan på förbundet.
http://www.dagensarbete.se/home/da/home.nsf/unid/155E0D7AF97A1AA9C12578E7004C6032?OpenDocument
Reporter: ANNA TIBERG
Stora Resan är början på en förnyelse av facket.
Senaste åren har IF Metall och andra fackförbund förlorat medlemmar framförallt bland yngre. Arbetsmarknaden har förändrats mycket och vi har inte lyckats nå ut till unga människor. Stora Resan är ett sätt för oss att öka förståelsen för unga människor och deras jobbsituation. Stora resan är ett arbete som vi gör tillsammans med andra LO förbund
Vi ska lyssna på 100 000 unga vuxna för att ta reda på vad de tycker om facket och vad de har för behov och önskemål.
Det här är början på en förnyelse av facket. Var det landar vet vi inte ännu. Följ oss på den här sajten.
Resan mot framtidens fack börjar nu. Och jag vill att du följer med!
Har du frågor dra dig inte för att kontakta mig.
Juhani Kulo
juhani@ifmetall.se
070-584 06 94
————————————————————————
Relaterad artikel. Källa: http://www.aftonbladet.se/ledare/gastkolumnen/article12758165.ab
Den fackliga organisationsgraden har minskat med 15 procentenheter sedan mitten av 1990-talet. Nu ligger den kring 70 procent. Färre än hälften av dem under 30 år är i dag medlemmar i facket.
En avgörande förklaring till detta är förändrade attityder. Som-institutet har visat att av 21 samhällsinstitutioner är det bara EU-parlamentet som åtnjuter lägre förtroende än facken.
Annan forskning visar att andelen som anser att löntagarnas villkor i arbetslivet är beroende av fackens arbete har minskat. En av tio tror att fackens betydelse för löntagarna och fackens ställning som samhällspolitisk aktör kommer att stärkas. Fem gånger så många tror på det motsatta. Medlemmar har större förtroende för folk i allmänhet än för sitt fack.
När arbetsgivarna för 40 år sedan var pressade av samtiden blev deras svar att politisera verksamheten. Genom etablerandet av näringslivets ideologi och en aktiv opinionsbildning skulle ett värderingsskifte åstadkommas. Ett centralt verktyg för att uppnå detta var nya och utvecklandet av redan befintliga tankesmedjor och utredningsinstitut. Med dessa skulle grunden läggas för politiska reformer i linje med arbetsgivarnas intressen. Målet var och är en annan samhällsmodell. Få bestrider i dag att strategin har varit framgångsrik.
Delvis som ett resultat av arbetsgivarnas systematiska opinionsarbete är det facken som idag står vid ett vägskäl. Antingen väljer vi att genom en satsning på långsiktig opinionsbildning försöka förändra värderingsklimatet i facklig riktning eller så väljer vi att acceptera utvecklingen som ofrånkomlig.
Min övertygelse är att Sveriges löntagare förtjänar fack som drivs av tydliga värderingar och som aktivt arbetar för att stärka dessa i samhällsdebatten.
Utmaningen är att återta problemformuleringsinitiativet om orden och berättelsen, om morgondagens problem och lösningar, om ramen för det tänkbara. Endast så kan vi vara och uppfattas som progressiva, framåtsyftande och relevanta.
Det är hög tid för ett fackligt svar på arbetsgivarnas opinionsbildning. Vi måste prioritera och orka vara långsiktiga i en tid då vi är satta under hårt tryck.
En ny facklig strategi bör utgå ifrån att alla tjänar på en mångfald av åsikter och insikter som i bredare bemärkelse stärker de fackliga värderingarna. Fristående tankesmedjor som ligger i kunskapsspets, ifrågasätter, tar ut svängarna, lyfter konkreta förslag och bemöter arbetsgivarnas bombardemang måste betraktas som en tillgång, inte som ett hot.
En satsning i linje med detta skulle stimulera det demokratiska samtalet och bidra till att vi kan återta förlorad mark, men förutsätter öppenhet, nyfikenhet och ett bejakande av den intellektuella mångfalden. Vi ska inte förbanna motpartens styrka. Vi ska göra något åt vår egen svaghet.
Gruvan hotas
Artikeln hämtad från www.kuriren.nu
Den nya gruvan i Svappavaara kan tvingas till att upphöra verksamheten.
Detta sedan Naturvårdsverket krävt att tillståndet för gruvdriften prövas igen, och att man i bedömningen ska ta med LKAB:s samlade miljöpåverkan i regionen. Miljödomstolen har gett prövningstillstånd och det hela ska upp i domstol nästa vecka.
Från fackets sida är man oroliga över utvecklingen. ”Detta agerande har inget stöd av våra medlemmar, eller invånarna i Malmfälten”, skriver Daniel Eneslätt, ombudsman för IF Metall Malmfälten, i ett pressmeddelande.
Domstolsförhandlingarna hålls under onsdag och torsdag nästa vecka i Svappavaaras församlingshem.
Vill du stödja gruvarbetarna i Svappavaara, skicka ett mail till Naturvårdsverkets generaldirektör med dina åsikter.
Hon har e-post: maria.agren@naturvardsverket.se
IF Metall har träffat avtal om Yrkesintroduktion med Teknikarbetsgivarna, Industri- och Kemigruppen, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, SVEMEK och Gruvornas Arbetsgivareförbund.
– Syftet är att hjälpa ungdomar att få utbildning och jobb och industrin att få kompetent arbetskraft, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall.
Avtalet förutsätter en lokal överenskommelse, det vill säga klubben och arbetsgivaren måste vara överens om att ungdomen ska tas in på yrkesintroduktion. Yrkesintroduktion kan tillämpas för ungdomar som är högst 24 år och saknar relevant yrkeserfarenhet. Under introduktionen tillämpas månadslön, som inte får understiga 75 procent av riksavtalets lägsta lön.
– När avtal träffas ska parterna göra en bedömning av hur lång introduktionen ska vara och vilka utbildningsinsatser som är behövliga för att yrkesintroduktionen ska bli meningsfull, fortsätter Veli-Pekka Säikkälä.
Bedömningen har också betydelse för lönesättningen av den yrkesintroduktionsanställde. Rätt använt innebär avtalet en stimulans för arbetsgivare att anställa ungdomar som saknar yrkeserfarenhet, introducera dessa till mer kvalificerade arbeten och därmed säkra försörjningen av yrkeskunnig arbetskraft.
– Avtalet innebär också att den fackliga organisationen tar ansvar för att hitta lösningar på vår tids största ungdomsproblem, det vill säga den exceptionellt höga ungdomsarbetslöshet som råder i Sverige, förklarar Veli-Pekka Säikkälä.
Överenskommelsen gäller från och med den 23 november 2010 och tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid på tre månader.
Källa: IF Metall
Moderaterna är ohotade svenska mästare i den mindre smickrande grenen att definiera om verkligheten eller betydelsen av olika begrepp och ord för att det ska passa de egna syftena. När klyftorna ökar och därmed också fattigdomen enligt EU:s definitioner, ja då bestämmer man sig för att försöka få EU att ändra på fattigdomsbegreppet. När inte sjuktalen minskar tillräckligt fort, ja då definierar man om sjuka till friska. När man säger att man inte ska ändra på arbetsrätten, ja då definierar man om arbetsrätten till att enbart handla om turordningsreglerna. Inte om visstidsanställningar eller uppsägningsvillkor. Hela tiden försöker man omdefiniera betydelsen av olika begrepp eller hitta på egna. Tråkigt nog hakar de borgerliga medierna på. Dessa följer med gapande munnar Reinfeldts, Borgs och Schlingmanns språkmässiga krumbukter och sväljer hela innehållet utan en tillstymmelse till granskning.
Paradexemplet är dock det ord som lanserades under valkampanjen 2006. ”Utanförskapet.” Sverige låg bra till vid jämförelser med andra länder om man använde gängse mätmetoder och definitioner. Det passade naturligtvis inte moderaterna varpå man uppfann begreppen ”bred arbetslöshet” och ”utanförskap”. Till och med det ”opolitiska” kungahuset har köpt uttrycket rakt av då kronprinsesseparet vill att deras brölloppsstiftelse ”ska främja god hälsa och motverka utanförskap bland barn och ungdomar i Sverige”.
Reinfeldt menade i SVTs utfrågning att utanförskapet hade ökat enligt vissa sätt att räkna, medan det minskat enligt andra sätt som regeringen numera föredrog att använda. Om man använder moderaternas egna definition av ”bred arbetslöshet” från 2006 har utanförslkapet ökat med mer än 70 000 personer. Det passar naturligtvis inte Reinfeldt med flera, varpå man har försökt lansera nya sätt att beräkna utanförskapet. Att handskas med verkligheten på detta sätt är både olämpligt och ohederligt, men det bekymrar uppenbarligen inte moderaterna.
Källa: Hans Palmqvist, IF Metall
Vi två har olika erfarenheter, yrkesbakgrunder och verkar på olika arenor. Den ena av oss är journalist och styrelseledamot i Stiftelsen Expo som arbetar mot rasism och högerextremism. Den andre är ordförande för fackförbundet IF Metall.
Vi har olika åsikter i en rad frågor. Men vi har en sak gemensamt – vi tar tydligt avstånd från alla former av rasism och främlingsfientlighet och därför vill vi inte se att Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen i höstens val. Våra organisationer samarbetar just nu och besöker ett 100-tal gymnasieskolor för att slå hål på främlingsfientliga myter.
Stiftelsen Expo liksom fackföreningsrörelsen står var för sig för ett orubbligt krav på att alla ska behandlas utifrån tanken om att alla människor är lika värda. Sverigedemokraternas tankar, idéer och förslag bygger till stor del på att problemen i vårt samhälle beror på speciella grupper av människor som kommer från andra länder och har en annan hudfärg eller religion. SD visar med all önskvärd tydlighet att de tycker att vissa människor är mindre värda än andra vilket är raka motsatsen till vår övertygelse.
Ingen har bett oss men vi tycker det är viktigt att påminna om var Sverigedemokraterna har sina rötter och vad deras åsikter grundar sig på, trots deras ivriga försök att mörka och ge en annan bild av verkligheten.
Låt oss ge några exempel:
- Även om SD de senaste 15 åren har jobbat hårt på att tvätta bort sitt rasistiska och nazistiska förflutna kvarstår faktum att partiet har sina rötter i den rasistiska organisationen BSS (Bevara Sverige Svenskt). Många av SDs tidigare företrädare var samtidigt aktiva i öppet nazistiska grupperingar. I dag sker stödet till nazister och rasister i det fördolda. Till exempel har Tidskriften Expo avslöjat att flera lokala företrädare för partiet donerat pengar till militanta nazistgrupper under de senaste åren.
- SD säger sig vara ett demokratiskt parti. Begreppet demokrati innefattar bland annat rätten för varje människa att tro och tycka vad man vill, var man än befinner sig i världen. Men SD anser att invandrare i Sverige ska tvingas ta avstånd från sin ursprungliga kultur och religion för att få ses som fullvärdiga medborgare. Detta tankesätt är inte förenligt med begreppet demokrati.
- SD tycker och skriver uttryckligen i sina officiella texter att mångkultur är ett hot mot Sverige. Så sent som 1999 slopade SD kravet på att alla invandrare som kommit till Sverige efter 1970 skulle utvisas. Faktum är att mångkulturen har bidragit till att Sverige är som det är i dag. Invandrare som kommit hit har bidragit med arbetskraft och kunskaper som vi inte hade klarat oss utan. Den svenska industrin hade stått sig slätt utan till exempel valloner och jugoslaver.
Självklart finns det problem i det svenska samhället. Men gå inte på Sverigedemokraternas försök att skrämmas och måla upp hotbilder. Vi löser inga problem genom att peka ut syndabockar.
Sverigedemokraterna tror att vårt samhälle mår bättre av att vi alla tycker och tänker likadant. Vi vet att det inte är så.
För oss är det riktigt svenska mångfald – inte enfald!
Robert Aschberg
styrelseledamot Stiftelsen Expo
Stefan Löfven
förbundsordförande IF Metall
Moderaterna är ohotade svenska mästare i den mindre smickrande grenen att definiera om verkligheten eller betydelsen av olika begrepp och ord för att det ska passa de egna syftena. När klyftorna ökar och därmed också fattigdomen enligt EU:s definitioner, ja då bestämmer man sig för att försöka få EU att ändra på fattigdomsbegreppet. När inte sjuktalen minskar tillräckligt fort, ja då definierar man om sjuka till friska. När man säger att man inte ska ändra på arbetsrätten, ja då definierar man om arbetsrätten till att enbart handla om turordningsreglerna. Inte om visstidsanställningar eller uppsägningsvillkor. Hela tiden försöker man omdefiniera betydelsen av olika begrepp eller hitta på egna. Tråkigt nog hakar de borgerliga medierna på. Dessa följer med gapande munnar på Reinfeldts, Borgs och Schlingmanns språkmässiga krumbukter och sväljer hela innehållet utan en tillstymmelse till granskning.
Paradexemplet är dock det ord som lanserades under valkampanjen 2006. ”Utanförskapet”. Sverige låg bra till vid jämförelser med andra länder om man använde gängse mätmetoder och definitioner. Det passade naturligtvis inte moderaterna varpå man uppfann begreppen ”bred arbetslöshet” och ”utanförskap”. Till och med det ”opolitiska” kungahuset har köpt uttrycket rakt av då kronprinsesseparet vill att deras brölloppsstiftelse ”ska främja god hälsa och motverka utanförskap bland barn och ungdomar i Sverige”.
Reinfeldt menade i SVTs utfrågning att utanförskapet hade ökat enligt vissa sätt att räkna, medan det minskat enligt andra sätt som regeringen numera föredrog att använda. Om man använder moderaternas egna definition av ”bred arbetslöshet” från 2006 har utanförslkapet ökat med mer än 70 000 personer. Det passar naturligtvis inte Reinfeldt med flera, varpå man har försökt lansera nya sätt att beräkna utanförskapet. Att handskas med verkligheten på detta sätt är både olämpligt och ohederligt, men det bekymrar uppenbarligen inte moderaterna.
/Hasse P
OTRYGGT!
Trots att Sverige inte ens uppfyller EU-rättens minimikrav när det gäller anställningsskydd, går alliansen i sitt valmanifest vidare med fler försämringar. Otryggheten ökar mest för ungdomar, skriver Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd.
För den enskilde arbetstagaren är lagen om anställningsskydd den kanske viktigaste arbetsrättsliga lag vi har. Den ger en viss trygghet i anställningen, motverkar godtycke och skapar rättssäkerhet. Man kan inte förlora jobbet utan sakliga skäl. Men för att få det skyddet måste man vara tillsvidareanställd. En tidsbegränsad anställning upphör automatiskt vid anställningstidens utgång utan att arbetsgivaren behöver ange något skäl.
En av de första åtgärderna som Alliansregeringen vidtog när den tillträdde var att försämra anställningsskyddet. Man ändrade då det lagförslag som den socialdemokratiska regeringen lagt fram när det gäller möjligheten att anställa på begränsad tid. Förändringarna innebar att det i praktiken inte finns något skydd mot missbruk av tidsbegränsade anställningar. Det är fritt fram att anställa tidsbegränsat utan att ange något som helst skäl i upp till 2 år under en femårsperiod. Dessutom kan en arbetsgivare anställa på vikariat under 2 år under femårsperioden, anställa på prov och anställa för säsong.
Det innebär att EU-kommissionen nu anser att den svenska anställningsskyddslagen inte ens uppfyller EU-rättens minimikrav. Regeringen har dock klargjort att den kritiken tänker man strunta i vilket sannolikt leder till en prövning i EU-domstolen.
Alliansregeringens svar på kritiken är istället att i sitt valmanifest utlova ytterligare försämringar av anställningsskyddet. Man föreslår att ungdomar under 23 år ska kunna provanställas under 18 månader istället för 6 månader som idag. Provanställning är den mest otrygga anställningsform som finns eftersom arbetsgivaren kan avsluta anställningen när som helst utan att ange något som helst skäl.
Anställningen kallas lärlingsprovanställning men ska inte blandas ihop med en riktig lärlingsutbildning. Partierna skriver att anställningen ligger utanför det ordinarie utbildningsväsendet och att arbetsgivaren ansvarar för att anställningen ges ett utbildningsinnehåll. Men det innebär knappast någonting nytt eftersom alla anställningar har något utbildningsinslag.
Vad det egentligen handlar om är att övriga partier köpt Centerpartiets gamla förslag att ställa alla ungdomar utan anställningsskydd. Väldigt många unga har redan idag tidsbegränsade anställningar men detta förslag ökar otryggheten ytterligare. Även det lilla anställningsskydd ungdomar har idag är tydligen för mycket. Uppenbarligen ska de unga läras att vara fogliga och inte ställa några krav. Ren åldersdiskriminering! I ett försök att blanda bort korten skriver partierna att villkoren ska regleras i kollektivavtal men den enda säkra effekten av förslaget är att anställningsskyddet för unga tas bort och görs frivilligt.
Den andra arbetsrättsliga förändringen i alliansens valmanifest är att man ska begränsa arbetsgivarens kostnader vid en tvist om uppsägning. Om en anställd idag menar att arbetsgivaren gjort fel och kräver att få jobbet tillbaka så fortsätter anställningen tills tvisten lösts. Det innebär att arbetstagaren inte ställs på bar backe som vid ett avskedande utan har rätt till lön under tvisten. Men naturligtvis bara under förutsättning att den anställde fortsätter att arbeta åt arbetsgivaren. Exakt vad förslaget innebär framgår inte men det handlar sannolikt om att den anställde inte ska ha rätt till lön under tvisten. Det är i alla fall vad Moderaterna tidigare har föreslagit.
Den anställde som ifrågasätter arbetsgivarens beslut skulle då slängas ut från arbetsplatsen och ställas utan lön. Detta får två konsekvenser. För arbetstagaren blir situationen snabbt ohållbar och den uppsagde kommer att tvingas godta även dåliga uppgörelser för att inte stå helt utan inkomst. För arbetsgivaren ökar risktagandet. Eftersom den uppsagde inte som idag arbetar kvar måste en annan person anställas som ska ha lön. Om arbetstagaren sedan vinner tvisten får arbetsgivaren betala lön även till denne, det vill säga får kostnader för dubbel lön. Är en sådan ändring riktigt bra för någon? Men det viktigaste för alliansen verkar vara att den anställde snabbt ska slängas ut från arbetsplatsen oavsett om arbetsgivaren har rätt eller fel.
Sverige har idag ett anställningsskydd som sannolikt inte ens uppfyller EU:s miniminivå. 96 procent av medlemmarna i LO- och TCO-förbunden vill ha en tillsvidareanställning. Vad debatten borde handla om är hur vi ska stärka de anställdas rättssäkerhet och trygghet. Istället lägger alliansen fram förslag som ytterligare försvagar anställningsskyddet, särskilt för de unga. Förslag som inte skapar några nya jobb utan bara ökar otryggheten för vanliga löntagare.
DAN HOLKE
chefsjurist LO-TCO Rättsskydd
Källa: Se ovanstående.
Under måndagen och tisdagen den 30-31 augusti besöker Expos utbildningschef Alexander Bengtsson Örebro län för att föreläsa om rasism och främlingsfientlighet. Föreläsningen hålls inom ramarna för projektet ”Stoppa rasismen i skolan” som är ett samarbete mellan Expo utbildning, IF Metall, Elektrikerförbundet, Transportarbetarförbundet och Byggnads.
- Vi besöker under augusti-september i stort sätt varje dag runt om i Sverige, säger Alexander Bengtsson.
”Stoppa rasismen i skolan” riktar sig främst till elever på praktiska program.
- I de senaste skolvalen har vi sett hur rasistiska och främlingsfientliga partier rönt framgångar på just praktiska program. Det borde vara en väckarklocka för varenda antirasist i det här landet, säger Bengtsson.
Alexander Bengtsson som också skrivit argumentationsboken ”Sverigedemokraterna har fel” finns tillgänglig för intervjuer under måndagseftermiddagen från klockan 16:00 på IF Metalls lokaler i Örebro (Klostergatan 35). Bengtssons går att nå på mobilnummer: 0766-47 79 95.
Stiftelsen Expo är en antirasistisk privat forskningsstiftelse som grundades 1995 i syfte att studera och kartlägga antidemokratiska, högerextrema och rasistiska tendenser i samhället. Verksamheten bedrivs på ideell grund. Stiftelsens plattform värnar demokrati och yttrandefrihet mot rasistiska, högerextrema, antisemitiska och totalitära tendenser i samhället. Stiftelsen Expos verksamhet består av tre grenar:
Publicistisk verksamhet
Stiftelsen Expo ger ut tidskriften Expo och nyhetssajten expo.se.
Utbildning
Expo föreläser var tredje dag någonstans i Sverige för kommunpolitiker, journalister, poliser, lärare, allmänhet med flera.
Research
Expo samlar, analyserar och sammanställer material om den svenska extremhögern. Stiftelsen förfogar bland annat över Skandinaviens största arkiv med rasistisk propaganda.
