ICS International Cleaning Services AB i Sollentuna stäms till tingsrätten för vilseledande marknadsföring. Företaget använder varumärket Auktoriserat bemanningsföretag på sin hemsida. ICS International Cleaning Services AB, organisationsnummer 556770-1767, använder varumärket Auktoriserat bemanningsföretag på sin hemsida. Företaget har inte och har aldrig haft rätt att benämna sig Auktoriserat bemanningsföretag. Företaget är inte medlem i Bemanningsföretagen.
Bemanningsföretagen – Bemanningsföretagen stämmer för vilseledande marknadsföring – MyNewsdesk
Det är viktigt att du som arbetar på ett bemanningsföretag vet om att företaget är seriöst och auktoriserat.
Auktorisationsvillkor
Alla företag måste uppfylla tolv villkor för att få auktorisation och bli medlemmar, bland annat följa Bemanningsföretagens etiska regler, ha kollektivavtal, minst tillämpa Bemanningsföretagens allmänna leveransvillkor och omfattas av ansvarsförsäkring som skyddar kunderna vid eventuell skada.
Läs mer på http://www.bemanningsforetagen.se
Det som du även måste kolla är att företaget har avtal, i de flesta fall gäller Almegas avtal. Men du måste kolla upp detta. Är du osäker på om det finns avtal eller inte kontakta då ditt fackombud. Är du inte medlem i facket, sök medlemskap. Använd eniro.se och sök på fackförbund. Kontakta det fackförbund som ligger närmast till den bransch du jobbar i.
Veli-Pekka Sälkkälä tillhör inte de mest uppmärksammade makthavarna. Ändå vilar just nu en stor del av ansvaret för svensk ekonomi på hans axlar. Som avtalssekreterare i IF Metall är det Sälkkälä som ska hålla samman det ömtåliga system som sedan ett årtionde har styrt lönebildningen.
Läs hela artikeln på Aftonbladets website
Ett tufft jobb | Ingvar Persson | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet.
Stockholmsläkare tjänar flera miljoner på privata vårdcentraler. Finansieras av skattepengar, är någon överraskad? Det är väl det som det går ut på, att privatisera så att någon kan tjäna pengar på människor ohälsa. En säker marknad är det också, människor blir alltid sjuka och har behov av vård. Att den dessutom betalas av oss alla via skattsedeln måste göra vårdmarknaden till en formidabel guldgruva.
Läs mer via länken nedan.
Läs mer om IF Metalls fackligt-politiska storsatsning.
S-röster ska säkra IF Metalls överlevnad – Östersund – ltz.se.
American union federation AFL-CIO plans to intensify its efforts to organise young workers. Richard Trumka, the new chairman of the AFL-CIO, said: “Young people want to be involved but they’re rarely asked. Their priorities are even more progressive than the priorities of the older generation of working people, yet they aren’t engaged by co-workers or friends to get involved in the economic debate.
Richard Trumka, the new chairman of the AFL-CIO, said: “Young people want to be involved but they’re rarely asked. Their priorities are even more progressive than the priorities of the older generation of working people, yet they aren’t engaged by co-workers or friends to get involved in the economic debate. Currently, 18-to-35-year-olds make up a quarter of union membership.
And at the AFL-CIO Convention, we will ask Convention delegates to approve plans for broad recruitment of young workers, as well as plans for training and leadership of young workers who are currently union members. And that’s just the beginning of a broad push towards talking and mobilizing young workers in the coming months and years.”
Trumka made his statement on the occasion of the publication of a report on the deteriorating economic situation of young workers. As many as 34% of workers under 35 live with their parents for economic reasons. A third cannot pay their bills and 37 percent have put off education or professional development because they can’t afford it.
Read the report here.
Matproduktionen kommer att behöva öka med 70 % – FAO samlar till expertforum
Jordbrukets utmaning de närmaste årtiondena är att kunna producera 70 % mer mat åt ytterligare 2,3 miljarder människor till år 2050, och samtidigt bekämpa fattigdom och hunger. Dessutom måste knappa naturresurser användas mer effektivt och en anpassning till klimatförändringarna ske.
FAO håller ett expertforum i Rom den 12-13 oktober 2009 för att diskutera strategier för hur väldens befolkning ska kunna äta sig mätt år 2050. Forumet kommer föra samman cirka 300 ledande experter från universitet, frivilligorganisationer och den privata sektorn från både fattigare och rikare länder.
Forumet kommer att bereda väg för Världstoppmötet om tryggad tillgång till mat som äger rum i Rom 16-18 november 2009.
Läs mer på FAO svenska hemsida via länken nedan.
http://www.faonorden.se/start.asp?sida=11669
Länk till FAO huvudhemsida, engelsk.
http://www.fao.org/wsfs/world-summit/en/
Artikeln fortsätter här nedan….
Försiktig optimism
”FAO är försiktigt optimistiskt om världens möjlighet att äta sig mätt år 2050,” säger FAO:s undergeneraldirektör Hafez Ghanem. Men han påpekar att detta inte kommer att ske automatiskt och att flera viktiga utmaningar måste mötas på vägen.
Ghanem förklarar att det finns ett behov av ett ordentligt samhällsekonomiskt ramverk för att lyfta fram orättvisor och ojämlikheter och försäkra att alla i världen har tillgång till den mat de behöver samtidigt som matproduktionen sker på ett sätt som minskar fattigdomen och tar hänsyn till att naturresurserna är begränsade.
Globala beräkningar visar att det utöver de planerade investeringarna i jordbruket behövs ytterligare betydande investeringar för att stärka tillgången till mat. Annars är risken att 370 miljoner människor, nästan 5 % av världens befolkning, går hungriga år 2050.
Enligt de senaste prognoserna från FN kommer världens befolkning att öka från dagens 6,8 miljarder människor till 9,1 miljarder år 2050. Nästan hela befolkningstillväxten kommer att ske i fattigare länder. Befolkningen förväntas öka snabbast i Afrika söder om Sahara (med 108 %, eller 910 miljoner människor) och långsammast i östra och sydöstra Asien (med 11 %, eller 228 miljoner människor).
Runt 70 % av världens befolkning kommer att leva i eller kring städer år 2050, en ökning från dagens 49 %.
Ökande efterfrågan på mat
Efterfrågan på mat förväntas fortsätta öka som ett resultat av både en växande befolkning och stigande inkomster. Efterfrågan på spannmål (för mat och djurföda) beräknas öka med runt 3 miljarder ton till 2050, och den årliga produktionen måste öka med nästan en miljard ton från dagens 2,1 miljarder ton. Under samma tid måste köttproduktionen öka med över 200 miljoner ton för att nå totalt 470 miljoner ton – av dessa kommer 72 % att konsumeras i fattigare länder, en ökning från dagens 58 %.
Produktion av biobränslen kan också öka efterfrågan på jordbruksprodukter, beroende på energipriser och statlig politik.
Ökat behov av jordbruksmark
Trots att 90 % av tillväxten i produktion av grödor förväntas komma från högre avkastning och ökad odlingsintensitet måste odlingsbar mark öka med 120 miljoner hektar i fattigare länder, framför allt i Afrika söder om Sahara och Latinamerika. Den använda odlingsbara marken i de rikare länderna förväntas minska med 50 miljoner hektar, men detta kan påverkas av efterfrågan på biobränslen.
Globalt finns det fortfarande tillräckligt med odlingsbar mark för att mätta en framtida världsbefolkning. FAO varnar dock för att mycket av marken bara lämpar sig för ett fåtal grödor, inte nödvändigtvis de med störst efterfrågan, och att den är begränsad till ett fåtal länder.
Mycket av den mark som ännu inte används är olämplig på grund av kemiska och fysiska begränsningar, platsspecifika (endemiska) sjukdomar och en brist på infrastruktur som är svår att lösa. Därför behövs betydande investeringar för att börja använda den. Delar av marken är också täckt av skog eller gränsar till expanderande stadsbygd. Ett antal länder, bland annat i Mellanöstern/Nordafrika och Sydasien, har redan använt eller är på väg att använda i stort sett all tillgänglig mark.
Mindre vatten till mer mat
Vattenuttag för bevattnat jordbruk förväntas öka långsammare tack vare minskad efterfrågan och förbättrad vattenanvändning, men kommer fortfarande att öka med nästan 11 % till år 2050.
Globalt finns tillräckliga sötvattenresurser, men de är väldigt ojämnt fördelade och vattenbristen kommer att nå oroväckande nivåer i ett allt större antal länder och regioner mellan länder, särskilt i Mellanöstern/Nordafrika och Afrika söder Sydasien. Att använda mindre vatten och samtidigt producera mer mat är nyckeln till att hantera problem med vattenbrist. Vattenbrist kan bli än mer akut på grund av förändrade regnmönster som orsakas av klimatförändringar.
Goda möjligheter att öka avkastningen
Sammantaget verkar möjligheten att öka avkastningen från grödor för att mätta en växande världsbefolkning stor. ”Om de rätta samhällsekonomiska incitamenten är på plats finns det fortfarande gott om ‘överbryggbara’ luckor i avkastningen (dvs. skillnader mellan agroekologiskt möjliga och verkliga skördar) som kan användas. Rädsla för att avkastningen håller på att plana ut verkar inte motiverad, förutom i några få specialfall.”
Kraftigare åtgärder behövs
FAO efterlyser starkare åtgärder för att göra snabbare framsteg i bekämpningen av fattigdomen och hungern i världen. Investeringar i jordbruket bör ha högsta prioritet och behöver öka med cirka 60 %, eftersom jordbruket inte bara framställer mat utan också skapar inkomstmöjligheter och stödjer en levande landsbygd.
Fattigdomsbekämpning kräver också investeringar i infrastruktur på landsbygden (vägar, hamnar, elektricitet, förvaring och bevattningssystem), investeringar i institutioner, forskning och rådgivande tjänster, och investeringar i bland annat skyddsnät för matsäkerhet och överföring av pengar till de mest utsatta.
Utan att utveckla och investera i landsbygden i fattiga länder kommer utarmning och ojämlikhet att förbli utbredda, om än mindre än idag.
Källa:
http://www.faonorden.se/start.asp?sida=11669
Högerextrema partier har gjort stora landvinningar runt om i Europa och har nu etablerat sig som en kraft att räkna med. Partier som italienska Lega Nord och Dansk Folkeparti har tillåtits sätta dagordningen inte minst när det gäller den gemensamma invandringspolitiken inom EU. De etablerade partierna har tagit över de främlingsfientligas retorik och det är på de flesta håll möjligt att föra en starkt repressiv politik som kännetecknas av hets mot bidragstagare, hårda tag mot asylsökande och invandrare, främlingsfientlighet och hat mot muslimer.
Gränsen för vad som är möjligt att uttrycka förflyttas dessutom alltmer. Vi har hört Berlusconi föra fram krav på att slänga ut papperslösa och stänga gränserna – och därmed legitimerat de grova förföljelser av romer som förekommit i Italien under senare tid. Vi har sett hur Frankrikes Sarkozy låtit ”kampen mot illegal migration” blivit ett av hans främsta varumärken.
Klicka på länken nedan för att komma till enkäten.
http://spreadsheets.google.com/embeddedform?key=tOrJXHpYWqOfCs4RbIsh0qQ
Vänligen
Juhani Kulo
De rödgröna samlar sig inför valet: Nu går vi vidare med en gemensam politik för ett modernare Sverige. Sverige ska bli ett bättre land att leva i. Vi tänker nu gemensamt vidareutveckla en politik som möter samhällsutmaningarna på sju områden. Det handlar bland annat om att vända tolv procents arbetslöshet till full sysselsättning, att satsa på Sverige som kunskapsnation, att ta fram ett handlingsprogram för klimatarbetet, att stoppa de ökande klyftorna och att stå upp för en skattefinansierad välfärd av hög kvalitet. I god tid före valet 2010 lägger vi fram resultatet av vårt arbete – en gemensam regeringsplattform, skriver Mona Sahlin, Peter Eriksson, Maria Wetterstrand och Lars Ohly.
Det är snart ett år till valet, och alternativen i svensk politik blir allt mer tydliga. Sverige behöver en regering som tror på framtiden och har en politik för att möta de stora utmaningarna i vår tid; den höga och växande arbetslösheten, klimatförändringarna och de växande sociala klyftorna.
Sedan vårt samarbete inleddes har vi rödgröna ingått över 40 överenskommelser, långt mer än vad någon annan opposition presenterat så långt före ett demokratiskt val. Detta samtidigt som de borgerliga partierna ännu inte lämnat besked om vilken politik de vill driva under nästa mandatperiod.
Vi ökar nu takten i vårt arbete för en ny regering. I dag arrangerar vi en gemensam rödgrön familjedag i Kungsträdgården i Stockholm. Vi samlar delar av Organisations- och Kultur-Sverige för att ta del av deras engagemang för hur ett bättre Sverige ska byggas. Tillsammans med alla som bor i Sverige vill vi bygga en bred koalition för en bättre framtid.
Vi tror på Sverige. Vårt land har en historia av att gå före på många samhällsområden. Vi har effektivt kombinerat en god ekonomisk utveckling med full sysselsättning och en bra välfärd för alla.
Vi behöver bygga vidare på en sådan framgångsmodell. Globaliseringen och den tekniska utvecklingen ställer krav på nya lösningar och nya idéer. I det arbetet måste vi ompröva en del av de politiska verktyg som vi tidigare använt.
Finanskrisen visar att den politik som den moderatledda regeringen lutar sig mot snarare är en del av problemet än en del av lösningen. Sverige halkar efter med en moderatledd regering. Arbetslösheten är i dag högre i Sverige än i EU. Sverige leder inte längre miljöutvecklingen. Vår välfärdsmodell utarmas då regeringen vägrat att ge tillräckliga resurser till skolan och vården.
Vi vill modernisera Sverige så att vi åter står starka i det globaliserade kunskapssamhället. Sverige ska bli ett bättre land att leva i. Ett land som investerar i utbildning och som ger alla möjligheter att nå sin fulla potential. Ett land där vi vågar möta framtiden genom att investera i miljövänlig energi och ta ansvar för klimatkrisen i Sverige och internationellt.
Vi rödgröna partier tänker nu gemensamt vidareutveckla en politik som möter samhällsutmaningarna på sju områden:
Arbetslösheten. Arbetslösheten är regeringens stora misslyckande och framtidens stora utmaning. Det handlar om att vända tolv procents arbetslöshet till full sysselsättning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik med tydliga prioriteringar. Vi vill investera i människor så att de kan ta nya jobb när ekonomin vänder. Vi ser stora behov av att utveckla arbetslivet genom att stärka de anställdas inflytande och få bort osunda arbetsmiljöer. Vi vill också se en nära samverkan mellan stat och näringsliv för att stimulera moderna konkurrenskraftiga företag. Vår gemensamma arbetsgrupp för jobb och ekonomi kommer i början av nästa år att presentera ett gemensamt rödgrönt program för nya och bättre jobb.
Kunskapssamhället. Sverige ska konkurrera med kunskap och inte med låga löner. Då krävs bra skolor och att kunskapen kommer alla till del. Vi vill satsa på Sverige som kunskapsnation där allas rätt till bra utbildning garanteras och där goda möjligheter till fort- och vidareutbildning senare i livet är en självklarhet. Vår gemensamma välfärdsarbetsgrupp får därför i uppdrag att arbeta fram gemensamma förslag på utbildningssatsningar.
Entreprenörskap för företagande och nya jobb. Sverige ska vara ett land där kreativa entreprenörer och företagare har bra förutsättningar att lyckas förverkliga sina drömmar. Det är i små företag som många av framtidens jobb finns. Vi ger därför ett särskilt uppdrag till vår arbetsgrupp för jobb och ekonomi att ta fram ett gemensamt program för småföretag.
Klimatomställningen. Svenska företag ska vara först att ta fram framtidens teknik och driva på den globala utvecklingen. Vi har redan presenterat ett gemensamt klimatprogram med 40 procents minskning av utsläppen i Sverige till 2020. Satsningar ska göras på ny förnybar energi. Ökade investeringar i hållbara transporter ger minskade utsläpp, fler jobb och högre tillväxt. Gröna investeringar skapar både jobb på kort sikt och stärker Sveriges konkurrenskraft.
Denna mandatperiod innebär fyra förlorade år för klimatarbetet. Vi ger nu vår gemensamma arbetsgrupp för klimat och miljö i uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för grön omställning och på hur Sverige ska bli världsledande på grön teknik som vi direkt kommer att genomföra om vi vinner valet 2010.
De ökande klyftorna. Regeringens politik har medvetet ökat klyftorna i Sverige. Den rikaste fjärdedelen av befolkningen har fått nästan hälften av de borgerliga skattesänkningarna. Den fattigaste fjärdedelen har bara fått drygt sex procent. Män har gynnats framför kvinnor. Pensionärer tvingas nu betala högre skatt än löntagare. Inför valet 2010 kommer vi att presentera en gemensam politik för att bryta dessa orättvisor.
De försäkringslösa. De senaste tre åren med den moderatledda regeringen har lämnat stora hål i våra försäkringssystem. Vi har fått en allt större grupp försäkringslösa människor, ett samhällsproblem som är växande. En halv miljon människor har tvingats ut ur a-kassan. Tiotusentals människor riskerar dessutom att nu tvingas ut ur sjukförsäkringen. Dagens system fungerar inte och allt för många människor ramlar mellan stolarna eller tvingas helt lämna försäkringssystemet.
Vi rödgröna partier menar att alla ska ges möjlighet att arbeta efter förmåga – arbetslinjen ska gälla. Vår gemensamma välfärdsarbetsgrupp får därför i uppdrag att arbeta fram en ny modell för att våra försäkringssystem ska ta tillvara människors möjligheter och vilja att arbeta. Arbetslöshetsförsäkringen måste stärkas så att människor kan ställa om till nya jobb.
Kvaliteten i välfärden. Vi står upp för en skattefinansierad välfärd av hög kvalitet. Tydligare och likvärdiga krav ska ställas på alla utförare. Välfärd ska komma alla till del och fördelas efter behov. Vi sätter människors valfrihet framför företags valfrihet att etablera sig där det är mest lönsamt. Välfärdsarbetsgruppen får i uppdrag att till nästa vår presentera kvalitetsprogram för välfärden som vi ska genomföra om vi vinner valet 2010.
Detta är några av de besked som vi kommer att leverera framöver. Våra sex gemensamma arbetsgrupper kommer under våren att presentera ytterligare gemensam politik. I god tid före valet 2010 lägger vi fram en gemensam regeringsplattform. Vi vet att Sverige kan bättre. Vi vet att alla mår bättre av ett samhälle som håller ihop. Nu väntar vi på besked från de fyra borgerliga partierna om vad de vill med Sverige de kommande åren. Hittills har deras politik skapat allt färre jobb och ökade klyftor.
Mona Sahlin (S)
Peter Eriksson (MP)
Maria Wetterstrand (MP)
Lars Ohly (V)
—————————————————————————–
En annan glädjande artikel.
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1692829/jattelyft-for-mona-sahlin
